Nytt projekt startar

Så istället för att dela upp den familjen vi vill skapa, gör vi plats för gemenskap där vi får lära känna varann. Barnen har nu fler dagar utan varann, detta är för att vi känner att vi själva ska orka ge tid till varandras barn. Jag upplever dock att det är lättare för min del att hjälpa min sambo med sina barn än för hans del att hjälpa mig med mina, kan också bero på att jag är ganska bestämd och envis och kanske inte alltid släpper in honom där. Vi hoppas att det här hjälper till att släppa igenom varann för att ge och ta.

Började med veckan som var, jag hjälpte honom att lägga barnen när han tränade i veckan vilket gick väldigt bra. Det blir ju inte lika mycket tjat när jag lägger hans barn. Det möjliggör också den här kontakten som jag tror är bra för oss alla. Det handlar om att skapa trygghet i vårt hem för oss och alla barn. Vi har även delat upp nattningen, även om vi båda är med vid tandborstning, ombyte och kramas så är det en av oss som sjunger och sitter kvar en stund, det känns också väldigt bra. Mina barn kan vara lite bittra över detta men i det stora hela går det bra. 

Vi pratar väldigt mycket om vad som händer runt om oss, både med barnen och jobbet. Många faktorer påverkar humör och känslor. Det känns ändå skönt att få dela det med någon. Vi pratar om olika lösningar, teorier osv. Det känns som att vi har samma tänk om hur vi vill ha det, ibland skilda meningar såklart. 

Vi får utvärdera detta om ett tag och se hur det utvecklat sig. Jag tror ändå att detta steg är en positiv del i utvecklingen. Barnen tycker mycket om att vara med varann men det märks att det kan bli lite för mycket också.